Ukrainakrigets första timmar visar att svenska Flygvapnet tänkt rätt

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands luftkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Glidbomber, drönare och attacker långt bakom fronten har förändrat kriget i luften. Nu drar Sverige nya lärdomar om hur ett framtida angrepp kan behöva stoppas långt bortom det egna territoriet.

När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 var målet att snabbt slå ut det ukrainska luftförsvaret.

Flygbaser, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler attackerades. Men trots ett starkare flygvapen lyckades Ryssland inte ta kontroll över luften.

— Ukraina hann sprida sina flygstridskrafter och sitt luftvärn, säger Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.

Glidbomberna förändrade krigetEn av de stora förändringarna i luftkriget är de ryska glidbomberna.

De kan släppas flera mil från målet och orsaka stor förstörelse utan att flygplanet behöver flyga nära fronten. Det gör dem svåra för Ukraina att stoppa.

— De är svåra att upptäcka och ännu svårare att skjuta ner, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.

Samtidigt är glidbomberna beroende av satellitnavigering – något som går att störa ut.

Drönare långt inne i RysslandUkraina har också visat att kriget i luften inte bara handlar om stridsflyg.

I operation Spindelnät attackerades flera ryska flygbaser samtidigt med drönare. Enligt Ukraina förstördes omkring 40 ryska bomb- och spaningsflyg.